Jag saknar dig mindre och mer
En människa är så fruktansvärt sårbar, har du tänkt på det? Ett litet ord kan få dig att knäckas på mitten? Är du lite skadad innan så räcker det med att höra att du bara står i vägen.
När man är tillräckligt krossad så krävs det inte mycket alls för att få en människa till botten, och det hände mig ikväll.
Jag har lovar mig själv i veckors tid att jag hade glömt, jag har gjort det! Jag hade.. Men när jag ser den människa som betyder mest för mig så hjälplös på något sett så dör någonting inom mig. Jag vill inget annat än att han ska hem till sin säng och somna och vakna redo för en ny dag. (men som alla tjejer vet så funkar dom tyvärr inte så, speciellt inte "bad boy's"... Dom ska ju alltid ta dom där två extra ölen, sen får vi hjälplösa olyckligt kära brudarna bar stå och tacka och ta emot.
Jag gjorde det ikväll, jag hade glömt, jag lovar! Jag hade verkligen verkligen glömt honom som min kärlek, absolut inte som människa (han kommer alltid betyda jääääätte mycket för mig), men ikväll, han stod där hjälplös (inte enligt honom kanske, men för vilken annan människa som helst), vem hjälpte honom? Jo jag! Jag kan inte se honom så, jag klarar inte av att se honom lämnad, ledsen, full (som i detta fallet). Men frågan är, hur klarar han av att se mig ledsen, arg, full och jätte kär?
Och han säger att det inte var något fel på vårt förhållande?
Jag älskade för mycket?
Jag är jätte förvirrad.
Jag vill inte, jag vill inte,
JAG VILL INTE VARA LEDSEN MER!
(jag vill ha hem min fina fina vän från sjukhuset nu, jag vill ha dig hos mig, så jag kan få prata ut om allt. Du förstår! Jag älskar dig J, min fina vän. Kom hem nu!!! Jag saknar dig så!)
Mamma och pappa, utan er går inte mitt liv runt. Jag älskar er!
